g ~ gielbbidak hk g drevsnö (som hårdnat i form av vågor och ojämnt)

Jfr: dielle, gielbar, guoldudahka

-árvvusasj -árvvusattj- värdig (med syftning på betydelsen i förleden); allaárvvusasj allaárvvusattj- attr. allaárvvusasj högvärdig

Jfr: allaárvvusasj, almasjárvvusasj, avtaárvulasj

-bájnok -bájnog- attr. -bájnok se bájnuk

-bájnuk -bájnug- attr. -bájnuk med den el. den färgen; ruoppsisbájnuk rödfärgad, röd

-bálij se bálle

-belak udda; parlös; -sidig; som bara har den ena av två kroppsdelar

Jfr: giehtabelak, tjalmmebelak, moattebelak

-biednik, -peng

Jfr: ruhta

-bieles -bällá- (l’l) - sida, -kant; (i böjda kasus) vid, (nära) intill; på bägge sidor om; vinndekbällán vid fönstret; väddjabällán vid vägen; väddjabällájn vid el. på ömse sidor om vägen

-bielle styv- (halv-, i släktskapsord)

Jfr: áhttjebielle, vielljabielle, äjgátbielle

-båråk, -båråg- pred. -kantig, med så och så många kanter

Jfr: bårre

-bällá (l’l) se -bieles

-dábak -dábag- attr. -dábak med den el. den seden el. uppträdandet

-dievva -full; kåhpådievva ~ gåhpådievva v en kopp full (med något); guvsedievva v en kåsa (kosa) full (med något); vuossadievva biktasijs en säck full med kläder; vieddegárre dievva en rotkorg full; tjårmådievva v handfull av något

-gádtse tts -lag (fotbollslag, arbetslag etc.), manskap

-gerdak -gerdag- attr. -gerdak (med förled i genitiv) med så och så många lag, -dubbel

-gielak -gielag- attr. gielak -språkig, som talar det eller det språket, som är skrivet på det eller det språket

-goahtet d (fogat till starkstadiestam av verb) börja

Jfr: álgget

-guoran se guorra

-guorra r (som regel endast i böjda kasus) området el. platsen bredvid; båhtit säŋŋagaguorraj kom intill el. fram till sängen! goahteguoran le bijlla det står en bil vid kåtan; goahteguorav rádjat (uttryck på norska sidan) röja (stöda upp) intill huset

Jfr: guorra-, gadde

-guovddel (som efterled i sammans. med förled betecknande delar av dygnet, årstider etc. ) mitten av, tiden omkring mitten på

Jfr: guovddel, biejvveguovddel, idjaguovddel, giesseguovddel, dálvveguovddel, jávrreguovddel

-guovddelav se guovddelav

-gurák -gurág- attr. -gurák ~ -gurágis med (så och så många) kanter, -kantig

-gusj -guttj- (om en död) den avlidne, bortgångne; stackars; niejdagusj stackars flicka

Jfr: -rávkke, -sállo

-gärddásasj -gärddásattj- attr. -gärddásasj se -gerdak

-jagák -jagág- attr. -jagák (så och så många) år gammal, -årig

Jfr: jahkásasj, jahke, vuoras

-jak- se jahke

-jeguk -jegug- attr. -jeguk ~ -jegugis -tät

Jfr: bieggajeguk

-jergak -jergag- attr. -jergak -förnuftig, med det el. det förståndet

Jfr: ånijergak

-juolgak -juolgag- attr. -juolgak -bent, som har (sådana el. så och så många) ben

-k1 se ga

-lágásj -lágátj- attr. -lágásj (i sammans.) lik, -artad, -aktig, slags; (i sammans. med adj.) tämligen, ganska

Jfr: láhke

-luonduk -luondug- attr. -luonduk av den el. den beskaffenheten, sinnelaget el. naturen

-låhko g -tal (i sammansättning som t.ex. 1800-lågon ~ 1800-jahkelågon på 1800-talet)

Jfr: låhko, ulmusjlåhko

-mielak -mielag- attr. -mielak -sinnad, av det och det sinnelaget, av den och den meningen el. karaktären; villig (till något); giehppismielak lättsinnig, buorremielak välvillig, välvilligt sinnad

-muoduk -muodug- ~ muoduk, muodug- lik, av det el. det utseendet som (någon el. något); sjaddat suv muodugin bli lik honom

Jfr: sjibmo, sjimuk, skåvve, sleda, sledut

-nálak -nálag- attr. -nálak av den el. den rasen

-nálán se -nálak

-nar se nárre

-nárre r nog (för ett visst ändamål); tillräcklig mängd (av något; om ungefärlig mängd el. ungefärligt antal), omkring, ungefär

Jfr: bårråmnárre, biejvvenárre

-niehkke hk ägare, en som har något

Jfr: biednikniehkke, äjgát

-oassásasj -oassásattj- attr. -oassásasj (i sammans. med gen. av räkneord) -delad, uppdelad i (så el. så många) delar

-rádjáj se rádje

-rájgge jg (i sammans.) -öppning, -gång; gen. sg. -rájge (med nom.sg. av förleden) genom, efter, längs efter, längs; nuppe uksarájge genom den andra dörren

Jfr: bálgesrájge, bielljerájgge, jåhkårájge, rájgge, uksarájgge, vinndekrájgge

-rávkke vk avlidne, avlidna, salig (när en död person omnämns), den döde el. den bortgångne (brukat som efterled till personnamn)

Jfr: -gusj, -sállo

-sasses -sassá- (s’s) blivande, in spe, tillkommande

Jfr: boaddnjesasses, vivvasasses, áhkkásasses

-sek ~ -siek se -siehke

-siehke g attr. -siek(-) ~ -sek(-) en aning, lite, nästan (med efterföljande svenskt adj. för att utmärka graden av något), -aktig, -blandad; báhttjasiehke mer pojke än vuxen; vuorassiek áhkká en rätt gammal kvinna; hánessiehke girig, ganska snål

-siek se -siehke

-sjattuk -sjattug- attr. -sjattuk till växten (i uttryck för storlek, kroppsstorlek)

Jfr: unnessjattuk, ållessjattuk

-sjervak -sjervag- attr. sjervagis -könad, av det el. det könet

Jfr: åressjervak, niŋŋelissjervak

-sláj attr. slags

Jfr: sládja

-sähkáj adv. något (äldre, bättre etc.), tämligen

-tjalmak -tjalmag- (i sammans.) som har (så eller så många) ögon el. prickar e.d.

-tjerdak -tjerdag- attr. -tjerdak av det eller de slaget el. arten

-tjiegak -tjiegag- attr. -tjiegak -kantig, med (så och så många) kanter el. hörn

-tjuohtásasj på (så och så många) hundra (stycken); gålmåtjuohtásasj ällo en renhjord med tre hundra djur

-vaduk -vadug- attr. -vaduk som har något fel el. brist på något

-vájmuk -vájmug- attr. -vájmuk med (sådant) hjärta (med det el. det hjärtat el. sinnelaget)

Jfr: rájnnavájmuk

-vának -vánag- som har en brist el. sjukdom

-vuolen under, nära, nära intill; ållu gáttevuolen alldeles nära land

-vuolev under, nedanför, längs, nära, nära intill; gáttevuolev längs (närheten av) stranden

-vuolláj under, in under, nära, nära intill (om rörelse); gáttevuolláj nära mot stranden (om riktning)

-vuolle ned-, neder-, platsen under, platsen nära intill el. som hör till (det som utsäges i förleden)

Jfr: dievávuolle, goadevuolle

-åsak -åsag- attr. -åsak (i sammans.) med det el. det antalet delat

Jfr: gålmååsak

-åvddå vd platsen framför (det eller det)

-åvddå vd lg se åvdåsjuolgge

(-)ga ~ (-)ge (~ -gen ~ -k) heller (i negerade satser); iv ga mån inte jag heller; ittjij ga sån diede inte heller han visste (det)

Jfr: ienni

ábaj adv. ofta; vanligtvis, vanligen; ábaj nåv javllap vi säger ofta så

Jfr: álu, dájvváj

ábbisgirjje rj abc-bok

ábbmit förmå, orka

ábjjár kassör, kassörska; inkasserare

ábjjártjála ábjjártjállag- räkenskap

Jfr: biednikanedibme, biedniklåhko

ábjjat bj tillvarata, ta vara på, ta hand om; ta reda på

ábjos ábjjus- (penningkassa) kassa

ábmel honren som aldrig får mer än ett horn

Jfr: huvkka

ábnas ábnnas- virke, ämne (att göra något av); läroämne, skolämne; kunskapsområde; stoff

Jfr: vierkke, skåvllåábnas, suorgge

ábnasbuojkuldahka g materialbeskrivning

ábnnit skaffa virke, ämne till snickeriarbeten; forma slöjdämne

abonännta nt abonnent

abstrákta vt abstrakt

abstrávtalasj abstrávtalattj- attr. abstrávtalasj abstrakt

ábtsá: ábtsá duvtá utan dig, dig förutan

adádibme m attr. adádis utan märg (om djur som är magert)

adájduvvat v bli fetare (om djur)

adám märg, märgben; adámijn fet (vid gott hull)

Jfr: dábba, gåttoarvve ~ gåddoarvve, njiehtsagis, tsabbe, tjuodtjomis

adámdákte vt märgben (benet med märg i)

Jfr: adám

adámgåttoarvve ~ adámgåddoarvve rv (-oa- är diftong!) märgben (en omgång märgben tagna från en enskild ren)

Jfr: gåttoarvve

adámräjnna jn fet ren

adásmuvvat v bli fet, bli fetare (om djur)

adderit addera

Jfr: tjoahkkáj (biedjat)

addisjåvnnå vn addition

áddjá dj farfar, morfar; farbror (som tilltalsord till äldre man); gammal gubbe; åska; áddjás hans el. hennes farfar el. morfar (poss. suff. för 3 pr. sg.)

Jfr: átjá, átjek

áddjábålås áddjábållås- åskskur

addjáj attr. addjás tidskrävande, tidsödande

áddjárávkke vk farfar, morfar (när han omtalas som död)

addjistit blunda, slumra; domna (en kort stund); ta en tupplur, ta sig en blund

Jfr: addjit, oadestit, sujbedit

addjit blunda, slumra till (en stund); domna; sänka ned i vatten, ankra fast (något i vatten så att det inte syns ovanför ytan, ofta fast i botten)

Jfr: addjistit, ajedit, nåhkåstit; vuodjodit, vuojodit, sujbbot

áddjov barnbarn (till en man)

Jfr: áhkkov

addnár innehavare (som har, äger något)

addne attr. addnes förmögen, välbärgad, välbeställd, rik

Jfr: boanndá